Efter Eurovision Song Contest...

Tiden efter ESC verkar för många i vänskapskretsen betyda om inte den årliga post-ESC-förkylningen så någon slags post-Eurovision-depression. Det senare har jag också råkat ut för men tack vare diverse Melodifestivalartister som far omkring i landet och spelar så här års så kan i alla fall en liten dos medicin mot "depressionen" ges då och då.

Av de 10 länder jag hade tippat till final förra veckan så var det nu bara Grekland, Armenien och Norge som besannades, och att vi endast kom på artonde plats är lite tråkigt men nästa år har vi lagt det bakom oss och har fullt fokus på vår nationella uttagning igen. Jag måste säga att det är betydligt lättare att kunna lita på sin känsla under Melodifestivalen. När vi kommer till Eurovision Song Contest så kan man tro hur mycket man vill på en låt som är väldigt stark för att sedan upptäcka att en stor del av EBU:s övriga deltagarländer inte ser storheten i den. Till exempel favorittippade Schweiz som måste ha hittat någon dold fallucka eller blivit uppzappade av ett UFO eftersom de försvann spårlöst redan i sin semifinal.

Dima Bilan däremot verkar ha haft fullt upp sedan sin seger eftersom han besökt ett antal länder på sin segerpromotion-turné och bland annat redan hunnit besöka Stockholm. Nästa år hoppas jag att vi åter får se Italien i ESC igen. De har ett otroligt vackert språk som andra länder på senare tid faktiskt använt sig av utan att ha det som landsspråk. Och vilka låtar de har gjort sen genom åren! Fram tills dess gratulerar jag Dima till segern och längtar till sommarens och höstens musikaliska äventyr.


Alla nötter är inte dumma

Eller vad sägs om dessa nötter som vi bjöds på av biljardpalatsets personal under själva finalen av Eurovision Song Contest i lördags? Dessa Eurovisions-nötter hade dessutom god smak (i såväl matväg som musikväg kanske) OCH vett nog att ha egna flaggor att vifta med. Fast de fick förstås lite hjälp på traven av min bordsgranne som placerade de färgglada pappprydnaderna i skålen... Lägg märke till att vinnaren 2008 faktist finns med i skålen.

image86

Men några timmar innan hade vi fullt upp med att snygga till vår lilla hörna med diverse flaggor, loggor och så dessa...

image87
Ett "pärlband" av artisterna för kvällen, i startordning. Någon hade tydligen tänkt till lite extra i föreberedelserna. Här finns dock inga nötter med i bilden, bara klipska hjärnor. Ett brinnande intresse kan göra mycket. :)


Eurovision gångbart samtalsämne

Och det på alla nivåer. Bland annat kan man ha det som öppningsreplik under ett samtal med en garderobier. Det provade jag igår genom att vid Incontro istället för ett enkelt "hej" helt sonika säga:
- Vi vann inte ikväll...
Den kvinnliga agrderobieren förstod snabbt vad det handlad eom och frågade då vilket land det var som vann och vart vi hamnade. Det blev cirka 2 timmar där med att njuta av livemusik och få en mindre danskurs av en myckt trevlig man vars fru gärna passade min väska så ingen klåfingrig människa skulle skulle få för sig att ens försöka peta på den...

En sak är i alla fall bra med Ryssland och deras bidrag. Den är godkänd som segrarbidrag 2008. Jag har redan smält det, något som aldrig lär hända med Lordi 2006. Deras monster är så hårdsmälta att en diamant kommer smälta innan jag har smält de.
 

Festglädje men stora Ryssland blev oss övermäktig

Igår var tanken att detskulle bli Liseberg under dagen men eftersom det skulle bli Biljard på biljardpalatset redan runt 17 så blev det lite ändrade planer. Kvällen började med att vi var några som attackerade biljardbordet och delade in oss i 2 par för att få i "hela" respektive "halva" bollar, jag och lagkompisen Josef fick äran att föröska tömma bordet på de halva bollarna. Gick inte så bra, desto bättre gick det i ett quiz efter maten som bestod av ett antal frågor varav jag bara missade en och kom trea. När så finalen av årets ESC startade så var vi ett laddat gäng som satt och tttade på storbildsskärmen (som vi för övrigt dekorerat runt om med ESC-loggor och ett band av flaggor under) och följde med spänning vad som hände. När Sverige kom lät vi nog mer som 30 personer än det antal vi faktiskt var. Personalen på biljardpalatset gav verkligen bra service och kom ner då och då för att rensa borden på glas och ta nya beställningar.

AV oss fick Perrelli väldigt bra betyg, då det var ett bättre framträdande än under semifinalen. Ändå visade det sig att vi skulle landa på endast 47 poäng. Av 42 möjliga länder var det bara 13 som gav oss poäng. malta var givmildast med våran enda 12:a. Vad hände egentligen?? Ukraina som snott Charlottes klädstil i stort sett hamnade dessutom betydlgt högre upp med sin starka låt. Några trodde att hon skulle vinna allting och önskade nåhot misstag av npgot slag - vilket alltså inte kom. Vi hade också svårt att förstå hur Spaniens hemska bidrag kunde ha mer poäng än vår "hero". I slutändan vann som bekant Ryssland så nästa år får vi styra kosan mot deras huvudstad. Hoppas att vi tar vår femte Europeiska seger 2009 istället.

Ryssland nästa

På Dima Bilans andra försök att vinna ESC så lyckades han alltså med sin "Believe" ta hem ESC till Ryssland.

Under finalen satt vi ett gäng på cirka 12 personer och höll tummarna för Sverige, men oftast verkade poängen till oss utebli helt, vilket jag inte förstår för SÅ dålig var faktiskt inte låten. Tvärtom var den värd en högre placering än den faktiskt fick.

Jag satt med penna och papper och antecknade lite under omröstningen. Dels drogs ett streck för varje land som gav sina röster och dels skrevs våra poäng från de andra länderna ner. Av alla 42 som kunde rösta på oss så var det endast 13 som vi fick poäng ifrån. Generösast var undrbara Malta med 12 poäng medan Danmark gav oss en 8 och Norge 7 poäng. de övriga gav oss mellan 1-5 poäng. Nog för att det var ett rät starkt startfält men jag kunde inte drömma om denna utgång.

EFteråt blev det en sväng till in contro där det bjöds på en danskurs av en trevlig man som prompt skulle ha upp mig och anställde sin fru som väskvakt. men mer om kvällens små äventyr kommer imorgon.

Det blir tufft ikväll

Till att börja med ska sägas att ni får vänta med att läsa mina reaktioner och kommentarer till någon gång inatt eller imorgon bitti. Jag vill nämligen inte ha med mig min stora ryggsäck ut eftersom det är ganska varmt här och jag kommer smälta bort om den otympliga saken ska hänga på ryggen. Och att bara ta datorn i handen och gå ut är heller igen höjdare... Efter finalen tänker jag nämligen smita iväg till in contro igen för de sista timmarna.

Det har tidigare funderats kring om Serbien kan segra i år igen, på hemmaplan. Jag tror inte det och har en känsla av att de inte ens hamnar bland de första 10. Den känns för lugn för det. Bosnien-Hercegovinas egen Di Leva i byxor tror jag inte hamnar i toppen. Inte heller den franska Jesus som i videon testar mikrofonen på diverse platser, Spaniens hemska protestsång eller Polens fina låt som kräver sin röst. Tyskland känns som alla andra vanliga radiohitar och riskerar att försvinna mitt bland alla andra bra låtar. Inte heller känns det som att Storbritannien kommer få äran att visa Europa att startnummer 2 visst kan vinna en ESC. Kanske nästa år...

Vilka tror då jag på, utan att ha sett några genrep och kollat in formen? Jo, något i stil med följande länder som årets 10-topp, och där tror jag att Perrelli kommer högt upp ändå:
Sverige
Rumänien
Norge
Albanien
Portugal
Armenien
Georgien
Grekland
Island
Danmark

Dags att gå ut i det vackra vädret och insupa sol och värme innan allt drar igång. Heja Sverige!!!!

Stefan Gunnarsson tippar: Så ska det se ut

Igår kväll kom jag till In contro runt 22.30 på kvällen. Efter att ha hejat på Jim blev det ett besök till baren för att be de om något med apelsinjuice i, och lite alkohol, men inte för mycket och inte heller för lite. Tjejen bakom disken blandade till något hon trodde kunde passa men bad om legitimation först. Det var nämligen 23-årsgräns där hade jag fått veta vid garderoben. Vad skönt det är när man inte behöver bry sig om att ens kolla upp reglerna först utan bara kan gå in! Men hade jag å andra sidan fastnat där hade det inte varit helt omöjligt att en riddare med gitarr räddat situationen.

Som jag nämnde så är kamerasladden kvar hemma. Igår blev det en kort fundering på huruvida kameran skulle få följa med eller ej, och i slutändan fick den stanna på hotellrummet eftersom den ändå kommer vara med ikväll. Något som jag ångrade stort när en ljushårig kille i långt hår behagade besöka stället han också. Vi kan kalla honom Stefan Gunnarsson, mer bekant som en av pianisterna i "Så ska det låta". Han ställde sig med ett glas vid ett bord ganska nära instrumenten och det blev en liten pratstund med honom. En fråga jag inte kunde låta bli att ställa var hur han tror det går i ESC-finalen. Nu hade han tydligen inte följt ESC så bra men Charlotte Perrelli desto bättre. Stefan tror att hon kommer topp-5 ikväll.

Framåt 01.00 började det bli rätt bra och trevligt tryck. Vi var tre stycken som dröjde kvar en stund efter 02 när livemusiken slutat. Den ena var en trevlig tjej som erbjöd sig att ta kort på Stefan åt mig och bad oss posera tillsammans framför kameran, varefter hon fick min mailadress. Den andra var en kille som ursprungligen även han är från Gävle och faktiskt också varit hos Bosse på närradion. Snacka om sammanträffande! Samtalet fortsatte på hotellrummet hans till närmare 03.40.


Hjärnan på semester, men inte i Göteborg

Jag kom nämligen precis på att sladden till kameran befinner sig hemma medan kameran är medtagen. Hur smart får man vara?? Inte går det att trolla hit sladden heller och det är lite onödigt att köpa en ny för det. Jag får lägga upp bilder efteråt istället från helgens eskapader.

Det började ju med det trevliga mötet med bröderna Rongedal. Efter att för några timmar sedan lyckats hitta till hotellet i Göteborg medelst buss och frågvishet har även en pizza och en coca cola intagits. (utan bugg... som Lotta Engberg sjöng om 1987 om jag inte minns fel.) Planer finns för att gå ner i källaren och öva lite mer på biljard, sedan ta en tur på stan innan vägen bär till In contro där JIm Jidhed ska vara ikväll och imorgon. Imorgon blir det dessutom middag och visning av ESC-finalen på storbildsskärm tillsammans med vänner. Härligt! Jag har inte tänkt något längre på utgången imorgon men har lyckats läsa på förstasidorna att Charlotte Perelli såväl hamnat i slagsmål med en av sina konkurrenter som dragit en vinstlott i startdragningen. Oavsett vad det står i tidningarna säger känslorna att Charlotte troligtvis hamnar på topp-10. Förmodligen någonstans över plats 6. Norge känns också som en topp-10 men inte lika stark som Charlotte. Sverige var dessutom det enda finalisten som den manliga programledaren nynnade på. Förhoppningsvis är den lätt att få på hjärnan men desto svårare att få ut. ;)

Med Rongedal på centralen

En folktrött svensson skulle nog knappt orka tänka tanken ens att gå upp redan 04.00 för att hinna gosa med alla underbara taggisar innan man beger sig till ett tåg. Även fast jag vet att de fortfarande är i goda händer är det lite svårt ibland att slita sig från de. Har i alla fall hört hemifrån att de har det alldeles utmärkt och har fått lite banan som morgongodis. Själv har jag tagit en rostbiffbaguette som brunch typ.
 
Nu är det så att det är en bit att åka till Göteborg från Gävle och när Rongedal samma dag ska uppträda på Stockholms centralstation planerades ett längre stopp in i Stockholm på en gång. Det var ganska lätt att hitta åt scenen även om den var mindre än jag trott - i högtalarna hördes nämligen en kille berätta vad som var på gång. Ganska omgående fastnade ögonen på scenen med mikrofonstativen och bredvid där stod en av bröderna pratandes med någon annan. Jag gick dit och hejade. Det märktes att han inte var riktigt beredd på mötet och frågade om jag bara råkat hamna där.
- Typ...
Han skrattade gott över svaret.

Under loppet av cirka 1,5 timme körde de fyra låtar och frånsett Melodifestivallåten "Just a minute" kom den bästa av de sist - såå skön! Kunde inte undgå att fundera på hur det hade gått om de tävlat med den och tagit sig till Belgrad. Jag tror inte den hade vunnit men det kändes som att den gott och väl skulle kunna platsat i ESC-fältet.
Efteråt var det en liten signering men deras pennor var tydligen så tjocka att tuschen skulle gå igenom ett papper av något slag som en tjej ville få signerat. Väl förberedd på det mesta och med en fullproppad välorganiserad ryggsäck dök jag snabbt ner i det minsta facket och räckte fram en lite tunnare svart tuschpenna som de fick låna, till tjejens och förmodligen även deras glädje. Lite kul också, om än smått störande, under radioprogrammets gång att utroparna prompt skulle testa högtalarna sina medan de höll på. Kanske de också ville vara med i programmet på ett hörn... Om några timmar är det Göteborg som gäller.

Och de sista finalisterna blev...

Ukraina
Kroatien (Neeej, fy!)
Albanien
Island
Georgien
Danmark
Sverige!!!!
Lettland
Turkiet
Portugal

Jaha, det blev färre rätt mellan önskelistan och facit idag men vad annat kan man räkna med när det var ett starkare startfält idag jämfört med i tisdags? Är hur som helst otroligt glad över att Sverige tog sig vidare, vilket jag fattade redan på programledarens nynnande.

Nu ska jag fortsätta städa och kolla igenom ryggsäcken med mera. På lördag lär nerverna sitta ännu ytligare än idag.

Starkare startfält idag trots en del falsksång

Det ser bra ut än så länge för oss då Charlotte Perrelli gjorde ett riktigt bra framträdande. Dock såg hon ut lite som ett spöke när de inte lagt på färgen, så jag önskar att de hade lagt på färg lite tidigare samt att de skulle ha centrerat henne i bild mer istället för att ha en av körsångerskorna mitt i och Charlotte på sidan.

Under Turkiet tog jag en kort tupplur på cirka tre minuter, något som däremot inte gick under Tjeckien där sångerskan sjöng väldigt falskt jämfört med i videon där det faktiskt låter bra. Är hon månne en skivartist framför liveartist? Dessutom drunknade hon nästan mitt i alla instrument. Där försvann den, synd på en annars bra låt...

Vad det gäller Litauen så det första jag reagerade på där var: "Wow! Vilken stor käft han har! Ser ju lite ut som en groda.." För övrigt är Fantomen på operan inget som tilltalar mig. Schweiz däremot kan få i stort sett vilket land som helst att blekna! I mitt tycke. Så, vilka låtar önskar jag se till finalen?

*Sverige - Givetvis, man är väl partisk när det gäller ens eget land.
*Schweiz - Jag bara njuuuuter av såväl låt som framträdande, särskilt i tonartshöjningen då den sätter i ännu en växel.
*Ungern - med deras fantastiska Celine Dion-influerade ballad
*Albanien - Gillar hennes refräng, är en som tilltalar mig.
*Danmark - en läcker takt i låten och jag tycker den är trevlig.
*Georgien - Okej låt, om fredsflirtande visserligen, men takten gör också sitt.
*Portugal - Också en bra låt
*Cypern - Läcker bam-del och refräng så den får hänga på. Lite cool faktiskt.
*Albanien
*Vitryssland

Bulgarien däremot är på tok för överarbetad! Det känns bara för mycket... tack och lov att sångerskan äntrade scenen och fick stopp på det hemska dunka-dunkat till instrumentalpartier här och var... Jag klarara nämligen av henne men inte det andra.


Redo för semifinal

Så har ni inte gjort er redo än är det dags att plocka fram chips, läsk eller annat gott ochg bänka er framför TV:n, för snart blir det åka av och om cirka två timmar vet vi hur det har gått för vårt hopp. Själv ska jag hålla tummarna lite extra för Albanien, Schweiz, Tjeckien, Ungern och så Sverige givetvis. ha nu en riktigt trevlig TV-kväll!

Drygt 4,5 timmar till Charlotte

Om cirka 4,5 timmar börjar nämligen semifinal 2 och vår utagning. En kompis utländska vän är pressackrediterad nere i Belgrad och enligt honom har tydligen Island varit svagare än Charlotte som istället visat sig åt det andra hållet. Av den anledningen samt att Charlotte utpekats som fansens favorit i en viss tidning (sen vet jag int ehur stor undersäkningen var) så har stora förhoppningar infunnit sig om at vi kommer vara en av  de 10 länderna som räknas upp innan kvällen är slut.

Före det ska mycket hinnas med. Möss ska få rena burar och gosas med, mat ska ätas, ett ärende på stan måste hinnas med och den persponliga hårfrisörskan (läs: mamma) ska klippa mig. Jag hoppas Charlotte har mer tid att varva ner inför kvällens viktiga insats.

Bobby Ljunggren går säker

Luuk sa tidigare i direktsändning att han lovade äta upp Bobby Ljunggren om inte Norge gick till final. När land efter land gick till final och Norge fortfarande inte nämnts verkade det ett tag som att Bobby skulle tvingas skaffa livvakt. Charlotte reagerade ungefär som jag när hon fick höra det och sa att Luuk i så fall fick vänta till torsdag åtminstone.

Nu blev ju faktiskt Norge det sista landet som nämndes till finalplats, och därmed slipper Bobby anställa livvakter medan Luuk slipper titulera sig kannibal. Väldigt bra med tanke på att Bobby faktiskt är en väldigt bra låtskrivare. Undrar för övrigt vad Luuk skulle sagt och framför allt gjort om vårt västra grannland nu inte gått vidare? Hur skulle han tagit sig ur det?

Nu återstår bara den nervpirrande semifinal två där jag hoppas innerligt att Perrelli tar en fnalplats även hon.

Och de som gick vidare blev...

Grekland
Rumänien
Bosnien (Jisses...!)
Finland
Ryssland
Israel
Azerbaijan
Armenien
Polen
Norge

Så här blev alltså resultatet. Härligt att Norge gick vidare, men jag saknar Slovenien i listan. *snyft*


Kvällens önskelista

Jag hoppas på dessa länder vidare till finalen ikväll:

1. Norge som har en störtskön låt och en verkligt stark refräng.
2. slovenien som har en låt med ett tufft tempo och är medryckande. Snyggt också med den lila glittertoppen kombinerat med en ljus illgrön kjol.
3. Rumänien som jag förstår varför den är Björkmans favorit!! Men tjejen har en konstig kjol med gröna remsor hängandes på den... Dessutom säger jag bara en sak: Italien kom tillbaka! Ni har ett jättevackert språk som gör underbara texter!
4. Grekland, men är det inte Charlotte Perrelli som står där i lockar och en rosa kort klänning...?
5. Nederländerna, oh vad jag gillar låten!
6. Ryssland även om hans låt inte är lika stark som den för några år sedan.
7. Andorra som bara MÅSTE gå till final
Även Armenien och Polen är bra, sedan är det en plats kvar där jag kan vara snäll och peta in Finland.


Ursäkta, hur fort sa du att det gick nu igen...?

På slaget 21 slutade vi sända för kv'ällen. De flesta av skivorna var redan undanplockade, telefonen nattad och tröjan hade jag tagit på mig några minuter tidigare. Det återstod bara att spola tillbaka referensbandet, sätta på mig mig jackan och skorna samt låsa upp cykeln och cykla hem. Hatar att missa ens 20 sekunder av MF och ESC och väl hemma var jag väldigt nöjd över kvällens bravad. När TV:n slogs på här hemma stod mikrovågsugnens klocka på 21:21 och San Marino, som gick ut som land nummer 5, höll som bäst på att sjunga. Alltså tog det cirka 19 minuter att hinna cykla genom halva stan! Hade det stått en poliskontroll längs vägen hade jag väl åkt fast för fortkörning...

Hur som helst måste det vara ett svårslaget rekord. Ett bevis för att man kan och orkar när det verkligen gäller. Men det hade sitt pris i att jag kände mig tämligen genomvåt och bytte till kläder innan vågrätt läge intogs.

nedräkning...

Nu är det inte många timmar kvar tills semifinalen nummer ett startar. Det verkar som att favoriterna till totalsegern finns i andra semifinalen. Frågan är bara hur bra det verkligen går, emd tanke på att vi varit favorittippade förut utan att vinna. På torsdag kommer jag troligtvis hålla både fingrar och tår för Perrelli och så Schweiz som för följa med i det.

Idag däremot håller jag på Andorra och Norge. Båda har jättehärliga låtar som jag verkligen vill ha till finalen på lördag.

Drömlistan över de bidrag jag hoppas går vidare ikväll ser ut som följer:
*Slovenien
*Norge
*Andorra
*Grekland
*Rumänien
*Holland
*Armenien
*Polen
*Azerbaijan
*Finland (Ingen bra låt men tycker det är ett svagt startfält så den halkar in ändå)

Vilken underbar vecka!

Idag kom CD-skivan och DVD:n från ESC 2007 i brevlådan och jag har precis satt på DVD:n efter att ha varit ut en sväng i det härliga vädret. I matväg idag blir det fläskfilé. Den har legat och ropat på att bli tillagad så pass länge att det är dags att festa på den innan den själv går ut genom dörren. Det saknas bara potatis men den ligger och väntar i affären. Så... ska jag stänga av DVD:n och ta affären först eller se klart på skivan och sen gå ut och handla?
 
Imorgon får vi se semifinal ett från Belgrad där de första finalplatserna ska bli klara. På torsdag är det dags för vår semifinal där vi slåss mot Island, Albanien, Schweiz och flera andra länder om de sista åtråvärda finalplatserna. På fredag får jag se såväl Rongedal som Jim Jidhed och på lördag är det "The grand finale" av 2008 års ESC!
 
Lite småpanik över att semifinal ett krockar med radion men om det inte går att smita 30 minuter i förväg så får jag sätta en raket på pakethållaren efter att vi slutat alternativt hyra ett JAS-plan med pilot. Jasplanet lär emellertid vara rätt dyrt att hyra och eftersom jag inte kan flyga själv så vill piloten ha en summa för jobbet också. Nej, det får bli ett billigare alternativ. Vi slutar nämligen sända precis när det den börjar. *suck*

Om jag hade varit en artist skulle jag nog vara en av få som tackar nej till gig för att det krokar med MF eller ESC. Alla andra dagar, till och med nyårsafton och julafton, hade inte varit några problem - men inte dessa heliga dagar!


Näst intill omöjlig ekvation

Jag råkade slå på TV:n för ett tag sedan och hamnade mitt i TV-programmet Eurovision: Countdown och den del där de berättade om Sverige och vår artist. Ett riktigt intressant program och bitvis väldigt humoristiskt. Enligt deras doktor Eurovision har de nämligen fått fram precis hur man ska göra för att vinna ESC. Detta är deras recept:
1. Du ska vara irländsk (de har vunnit flest gånger av alla - 7 st)
2. Du ska bära svart-vitt (Denna färg är en ofta segrande färg)
3. Du ska sjunga på engelska (Detta språk förstår merparten av människorna idag)
4. Låten bör innehålla bl.a. ordet "love"
5. Du ska flirta med Schweiz och Nederländerna (de är tydligen bäst på att pricka in vinnaren)
6. Du bör tävla i Danmark för där får du flest applåder
7. Du bör vara kvinna
8. Du bör heta Johnny Logan

Slutsats: Så Danmark ska utse en irländsk sångerska vid det manliga namnet Johnny Logan och låta henne sjunga engelskspråkig låt som handlar om kärlek samt klä henne i svart-vitt? Ingår könsbyte?? Visserligen vann Diva International 1998, en sångerska som tidigare varit man. Men när jag så sent som i slutet av april träffade Johnny Logan var han fortfarande en man ut i fingerspetsarna och det tar flera år att byta kön. Dessutom tror jag inte att Johnny skulle gå med på att en kvinnlig medborgare från hans hemland lånar hans artistnamn och tävlar i den tävling som han vunnit hela två gånger som artist och en gång som låtskrivare. Lycka till... ;-) 

ESC 2007 på väg

Jag tänkte skriva godmorgon, men sanningen är att det snarare är lunchtid. Trots en sen natt var jag klarvaken redan strax efter 09. En halvtimmes latande följdes av lite te och så småningom en promenad med den fina ínneboende schäfern här. I en park stod det en uppblåsbar rund mackapär som på närmare håll visade sig vara en liten gladiatorarena med en röd och en blå, hårdare upphöjning att stå på, två mjuka hjälmar och två runda långa kuddar att slåss med. Lite svårt att fightas med en hund eftersom varken hjälm eller slagverktyg var hundanpassat så vi nöjde oss med att bestiga den medan matte stod kvar på marken.

En väldigt glädjande nyhet var ett mail från cdon som talade om att beställningen nu var skickad och att det bör levereras nästkommande arbetsdag. Hur ska jag kunna vänta en hel helg på att få hem såväl CD-skivan som DVD:n från 2007 års ESC? Hur som helst är det jätteskönt att sviten av original-CD:n från 2000 och framåt nu är hel. Okej då, 2008 års skiva är inte inköpt än men den ska bli det! 2007 kändes viktigast för tillfället, innan den fösvinner från affärer och onlinebutiker.


Myller av MF-artister i Rix FM Festival

Själva konserten började på slaget 19 med att husbandet Ramsells agerade uppvärmare. Därefter kom Amy Diamond upp på scenen. Hon följdes inte av Måns Zelmerlöv som det stod i manuset, men det blev knappast lägre skrik för att de tre unga killarna i E.M.D. visade sig. Ganska snart kom Patrik Isaksson och de övriga artisterna samt i slutet överraskningen Magnus Uggla. Dagens sämst klädda måste ha varit Ola med sin skrikiga bredrandiga tröja i diverse glada färger. Hade han drag åt 80-talsfeeling?

Av alla artister från årets Melodifestival var det bara Patrik som inte körde sitt bidrag. Däremot hade han, förutom nya singeln "Elddon", två allsånger varav den sista gjorde att han verkade tappa tråden när hela publiken så starkt tog över. Linda Bengtzing ville efter att ha talat om för oss att hon ljuger så bra ha hjälp med svaret "Hur svårt kan det va?" från oss och fick god respons. Hon skämtade även om att uppföljaren var "Vad var det jag sa". Kate Ryan som ju deltog i ESC för Belgien 2006 med "Je t'adore" hade startplats mitt i dagens artistfält och fick rätt bra respons, men det såg kallt ut med hennes korta klänning.

Efteråt slöt jag upp med gänget vid VIP-entrén, hungriga på autografer. Det tog ett bra tag innan Sanna Nielsen dök upp med en skivbolagskollega som verkade rätt förvånad över att vi möttes där och då. Jag fick veta att Patrik faktiskt var kvar än och slapp fundera mer. Men den tänkta frågan till honom fick vänta för när han kom fick jag en kram varpå han tämligen omgående sa:
- Britta är inte här...
Något jag absolut inte hade förväntat mig att få höra, men det var sött sagt av honom. Nu råkade det dock vara så att vi hälsat på varandra tidigare och jag visste att hon inte var kvar efteråt. Vi pratade lite mer om turnédatum och så innan han försvann. För min del blev det medköpt hamburgare och milkshake samt T-bana hem till kompisen för att så småningom sova.

Konsten att fördriva tiden

En natt gjorde susen och imorse sprang jag mellan vardagsrummet, köket och sovrummet för att fixa det sista innan Stockholm samt heja på en kille på MSN som jag inte pratat med på en evighet. Det slutade med att jag lovade att SMS:a honom så fort jag visste Bengtzings reptid. Under stoppet i Uppsala, medan täckningen ännu fungerade utmärkt, ringdes presskontakten upp. Hon letade lydigt igenom pappershögen för att få fram tiderna då Linda Bengtzing och Patrik Isaksson skulle soundchecka. 3,5 timme skiljde de åt!

Frånsett de få stunder som solen faktiskt kom fram och värmde bra så var det lite kyligt från förmiddag till kväll. Kompisen från MSN anlände till Kungsan bara kort efter att jag kommit. Vi tittade på Bengzings soundcheck tillsammans. Efter det stack han hem medan jag kollade in resten av artisterna och pratade med några likasinnade främlingar samt tog en del små gymnastiska övningar för att få isbitarna till tår att tina upp litegrann mellan varven. Borde nog haft varmare strumpor.

Det gör ont...

Men varför är en gåta. Det enda jag kommit fram till är att den skönaste ställningen är att ligga på magen i soffan med högerbenet rakt utsträckt. Sträckning månne? Datorn står på en stol så tangentbordet befinner sig för stunden i höjd med näsan. 
Mycket riktigt var reprisen av "Inför ESC 2008" ikväll och som jag misstänkte hamnade Sveriges bidrag högt upp på deras lista. Mest 4:or och 5:or, alltså de högsta poängen. Schweiz sångare tyckte Babben så synd om att hon ville ge honom 4 näsdukar. Däremot sågade alla Tjeckien, vars bidrag jag har som en av de personliga favoriterna.

Nu är det för övrigt bestämt att det blir Stockholm imorgon. Den nya lägenheten kan förhoppningsvis ses i början av nästa vecka istället. Hög tid att försöka bli kvitt detta mystiska "handikapp" innan morgondagens äventyr.

Viljan mot nyttan

För ovanlighetens skull har jag jobbat tre dagar i rad på samma förskola. Väldigt skönt att slippa flänga till olika förskolor varje dag. Dessutom var det en kort dag idag så på eftermiddagen fanns det plats att snacka med Gavlegårdarna och tvätta lite. Tror också att det kan vara repris av det senaste inför ESC-programmet ikväll. Tur det finns facit på internet. Hela CD-skivan med alla 43 bidragen har dessutom anlänt till oss på radion och Bosse spelade Andorras i tisdags. Bra val visserligen, men tycker fortfarande inte om reglerna om spelningar kommersiellt innan tävlingen. 

Den stora frågan för imorgon är:
Stockholm eller lägenhetstitt... Det vore ju väldigt praktiskt att få se lägenheten rätt snart. Den är lite större än den nuvarande och har ett perfekt läge här i stan. Samtidigt lockar Stockholm och Kungsan som får besök av ett antal MF-artister plus Kate Ryan från ESC. Just nu känns det som att ett SMS till den nuvarande lägenhetsägaren om att jag inte kan och i samma meddelande föreslå en ny tid på fredag eller i nästa vecka ligger närmast till hands. För att sedan boka bra biljett till huvudstaden och ha en helt underbar dag!

Troligtvis kommer ett antal vänner vara där också, och det lär göra dagen ännu bättre.
 
Hur svårt kan det va? Att bestämma sig alltså...

Monstergissning som inte gick hem

Nu är det måndag. Enligt klockan... Enligt min kropp är det fortfarande söndag, Kanske läge att börja ändra dygnsrytmen?

Söndagen bestod i att bistå med telefonväxelväkteri och låt- respektive tävlingsidéer under radioprogrammet "Citys svenska hits". Det blev en hel del svenska MF-bidrag spelade under två timmar. TVå av dem var tävlingar och på Family fours "Härliga sommardag" tog det inte många sekunder innan rätt svar kommit in. Dock kan man undra varför vissa gissar som de gissar. Hur kan man till exempel ringa in och gissa på att det var Lordi (de finska ESC-monstren från 2006) vi spelade när programmet heter Citys Svenska hits och därmed fokuserar på enbart svenska artister? Kul har man definitivt på en radiostation emellanåt! Rätt svar skulle varit Sator, en svensk grupp jag inte har något vidare koll på. De blev för övrigt utbytta mot Edin-Ådahl från 1990 när föregående uppenbarligen var för svårt.

Efter sändningen följde jag med hem till de för att titta på djurtillbehör och inspektera renoveringen av deras vardagsrum samt hälsa på katten som också bor i huset. Som avslutning på kvällen åt tunnbrödrulle på verandan.

Nu är det två veckor kvar till ESC-helgen och Göteborg. Längtar! Nu är det däremot tid att besöka en säng, bara Carola sjungit klart sin "Let there be love", som är den engelska versionen av "Ännu en dag" (1984).


Perrelli bäst de senaste 10 åren

Ja just ja...
Det kom ett mail från Stim idag om vilken av de 10 senaste årens ESC-vinnare som haft flest framgångar här hemma, och de kom fram till att årets MF-vinnare Charlotte Perrelli (fd. Nilsson) haft störts framgångar inräknat radiospelningar, liveframträdanden samt på TV och bio. Men går man till tvåan på listan så kan ju det räknas som en halvsvensk låt då Helena Paparizou lagt beslag på den platsen. Snyggt jobbat tjejer!

De finska utspökade monstren hade jag dock önskat ett fall neråt från plats fem på ovanstående lista. Till exempel plats 10... *ehum*

Något väldigt intressant att reflektera över är att sex av bidragen framförts av soloartister, och samtliga är kvinnliga. Inte en enda manlig soloartist syns till på listan..

1. Charlotte Perrelli
2. Helena Paparizou
3. Sertab
4. Olsen brothers
5. Lordi
6. Dana International
7. Ruslana
8. Dave Benton och Tanel Padar
9. Marija
10. Marie N

80-talsschlager och trevliga morgonnyheter live

Igår natt somnade jag till internationell 80-talsschlager a lá Storbritannien 1983 bland annat. En härligt glad låt som heter "never giving up". Det sista jag minns att jag hörde innan jag slockande var i alla fall Jugoslaviens artist Daniel med sin låt "Julie" som blev något av en hit. Nattmusik blev det för att över huvud taget kunna komma upp i tid imorse, vilket går betydligt lättare när öronen har något ljuvt ljud att försöka lokalisera medan man ännu ligger i sängen och har lust att mörda väckarklockan...

Dagens mål var Stockholm för ett ärende och eftersom jag hamnade i samma tågvagn som SR Gävleborgs chef hann det bli ett litet samtal med honom någonstans mellan Arlanda och Stockholms centralstation. Hade inte hunnit läsa någon som helst tidning runt 09 men fick nu alltså höra direkt av honom några av artisterna som kommer till sommarkvällarna i juli. Tur ska man ha ibland! Det låter rätt lovande med Melodifestivalartister även i år och det känns som att de så långt det går försöker ta dit aktuella MF-artister. BWO, Nordman och Caracola är ju alla från årets MF. Ser ut att bli en härlig sommar i år med andra ord! Hade gärna sett Patrik Isaksson också men efter att ha kollat tidningen på nätet kan bara konstateras att åtminstone en del av hans band kommer på besök så jag är nöjd ändå.

Att spelas eller ej före tävlan

Låtarna i Melodifestivalen får inte på något sätt spelas innan finalen är klar, med undantag för de som löpande åker ut. I Eurovision Song Contest finns inte den regeln. Till vår radiostation har Lettlands pirater anlänt på singel men ingen av de andra utländska bidragen har hittat dit varesig via land eller hav. Piraterna skulle kunna få fördel av att bli populära redan innan semifinalerna är avklarade.

PR-turneér där artisterna far runt i Europa och visar upp sig har jag ingenting emot, men att släppa bidraget till radiostationer för spelning redan innan tävlingen går av stapeln känns inte rätt. Det ska vara lika för alla; antingen ska alla eller ingen släppas för kommersiell lyssning i förtid. Jag håller på det sistnämnda. Hur kul skulle det vara att sitta framför TV:n och rösta när låtarna redan har spelats sönder på radiostationer? Det ska kännas nytt och förväntansfullt när man bänkar sig framför TV:n eller i arenan för att under några timmar se en magisk show och få fjärilar i magen av spänning och nyfikenhet. Sådana känslor kommer inte om låtarna redan är sönderspelade eller "gamla". 

Visst, människor tittar på filmsnuttar och videor via internet, men de har själva valt att lyssna på låten och letat upp den. Jag har själv lyssnat lite på SVT:s sajt. Jämför det med en radiolyssnare som tvingas lyssna såvitt denne inte byter kanal eller stänger av. Ibland kanske lyssnaren inte ens vet om att det är ett lands tävlingsbidrag som just hörs förrän samma låt dyker upp på den där semin några veckor senare...
Nej, sätt som regel för även de internationella låtarna att de får spelas först efteråt, med undantag för sitt eget lands bidrag.


ESC-omröstning och pizza (utan kebab)

Dagen efter mötet med Johnny Logan gick tåget till Stockholm för att tillsammans med några till ur Melodifestivalklubben se på alla bidrag till årets ESC-bidrag. Vi var ett 30-tal som samlades och hade vår egen lilla omröstning i samband med visningen. Efter att alla som närvarade avgett sina poäng hamnade Schweiz 1:a med 241 poäng. Ukraina kom på andra plats med 141 (hela 100 poäng mindre) och Island placerade sig trea med en ynka poäng ifrån Ukraina. Andorra blev fyra med 129 och Rumänien femma. Samtidigt hade Göteborg en likadan träff och även där vann Schweiz, så ska man gå efter vår smak så verkar de vara en god kandidat till seger.  

Lite saker som dök upp i mina tankar var att andra semifinalen känns starkare än den första och att Charlotte Perrelli kan få det tufft! Inte nog med att vi har det ökända startnumret 2, av de fyra första bidragen är det tre poplåtar varav Island precis före oss har en E-type-influerad låt medan Ukraina har en typisk radiopoplåt.

Tycker också synd om en av mina favvisar Andorra vars underbara discolåt med stark vers riskerar att snabbt försvinna ur "vanligt" folks minne när Bosnien-Hercegovina äntrar scenen med sin konstiga låt och en show som drar uppmärksamheten ifrån föregående låt. Efter Bosnien kommer sedan Armenien och Holland - båda med ungefär likadana stilar - så det finns en viss risk att de kommer slå ut varandra. Irland och Spanien finns det inga ord för, de är inte bra alls. Värst är Spanien som kommer bli ett ypperligt tillfälle att gå ut i köket och hämta påfyllning av tilltugg.

Pizza kan ju vara rätt mättande och och den pizzeria som fick en stor beställning på 14 pizzor senare på kvällen lär ha varit rätt glad. De till och med skrev på locket vilken pizza kartongen innehöll, vilket förenklade enormt för oss.

En träff med Kungen av ESC

Sedan Charlotte Perrelli tog hem segern i Melodifestivalen har jag köpt såväl årets Melodifestivalskiva som DVD samt fått en "date" med Johnny Logan den 25 april. Hur det började? Med ett stort lass tur och att vara på rätt ställe vid rätt tid. Vid disken på Rocks i Valbo stod nämligen en kille som var mitt inne i ett samtal med en av butiksbiträdena. De pratade signering och antal låtar. Ett vältränat öra och en vaken hjärna kopplade snabbt i hop sig i ett logiskt samarbete, varpå jag startade ett samtal med killen och frågade ut honom om dagens låtar. "Hold me now" var en av de fyra låtar som skulle köras, men "What's another year" var osäkert. Dock skulle Logan få order om att ESC-låtarna var viktiga idag.

En stund senare satt jag vid scenen och väntade på en kompis från Melodifestivalklubben när killen från skivaffären kom rakt mot scenen med ett stort leende och två glasstrutar i händerna, varav den ena uppenbarligen var till mig.
- Något ska du ha för att du väntat så länge.
Tackade och tog emot. En stund senare hade han pratat med bussen (antar att Logan med vänner satt i den) och jag skulle få släppas fram först av alla vid signeringen. Hoppsan...! Men det var tydligen inte det slutgiltiga beskedet för mitt under framträdandet kom en knackning på ryggen. Han hade nu talat med Logan som ville träffa mig efteråt istället. Jisses, ännu bättre service! Jag slapp köa och var garanterad ett möte med honom. Mot signeringens slut blev jag presenterad för en humoristisk och glad Logan. Till fototagning anlitades omgående en professionell fotograf som stod bredvid.

Dock glömde jag bort att fråga honom vad han tycker om Irlands låt. Det hade varit väldigt roligt att veta... Logan körde dagen till ära ett medley av hans tre vinnarbidrag i ESC och att höra honom sjunga Linda Martins vinnarlåt "Why me" från 1992 som han är låtskrivare till, bara det var otroligt kul. Dagen efter träffades vi ett gäng i Stockholm för att se på alla bidrag till årets ESC, hur det gick får ni veta lite senare...

image85