gdschlager

Tiden efter ESC verkar för många i vänskapskretsen betyda om inte den årliga post-ESC-förkylningen så någon slags post-Eurovision-depression. Det senare har jag också råkat ut för men tack vare diverse Melodifestivalartister som far omkring i landet och spelar så här års så kan i alla fall en liten dos medicin mot "depressionen" ges då och då.

Av de 10 länder jag hade tippat till final förra veckan så var det nu bara Grekland, Armenien och Norge som besannades, och att vi endast kom på artonde plats är lite tråkigt men nästa år har vi lagt det bakom oss och har fullt fokus på vår nationella uttagning igen. Jag måste säga att det är betydligt lättare att kunna lita på sin känsla under Melodifestivalen. När vi kommer till Eurovision Song Contest så kan man tro hur mycket man vill på en låt som är väldigt stark för att sedan upptäcka att en stor del av EBU:s övriga deltagarländer inte ser storheten i den. Till exempel favorittippade Schweiz som måste ha hittat någon dold fallucka eller blivit uppzappade av ett UFO eftersom de försvann spårlöst redan i sin semifinal.

Dima Bilan däremot verkar ha haft fullt upp sedan sin seger eftersom han besökt ett antal länder på sin segerpromotion-turné och bland annat redan hunnit besöka Stockholm. Nästa år hoppas jag att vi åter får se Italien i ESC igen. De har ett otroligt vackert språk som andra länder på senare tid faktiskt använt sig av utan att ha det som landsspråk. Och vilka låtar de har gjort sen genom åren! Fram tills dess gratulerar jag Dima till segern och längtar till sommarens och höstens musikaliska äventyr.

Eller vad sägs om dessa nötter som vi bjöds på av biljardpalatsets personal under själva finalen av Eurovision Song Contest i lördags? Dessa Eurovisions-nötter hade dessutom god smak (i såväl matväg som musikväg kanske) OCH vett nog att ha egna flaggor att vifta med. Fast de fick förstås lite hjälp på traven av min bordsgranne som placerade de färgglada pappprydnaderna i skålen... Lägg märke till att vinnaren 2008 faktist finns med i skålen.



Men några timmar innan hade vi fullt upp med att snygga till vår lilla hörna med diverse flaggor, loggor och så dessa...


Ett "pärlband" av artisterna för kvällen, i startordning. Någon hade tydligen tänkt till lite extra i föreberedelserna. Här finns dock inga nötter med i bilden, bara klipska hjärnor. Ett brinnande intresse kan göra mycket. :)

Igår kväll kom jag till In contro runt 22.30 på kvällen. Efter att ha hejat på Jim blev det ett besök till baren för att be de om något med apelsinjuice i, och lite alkohol, men inte för mycket och inte heller för lite. Tjejen bakom disken blandade till något hon trodde kunde passa men bad om legitimation först. Det var nämligen 23-årsgräns där hade jag fått veta vid garderoben. Vad skönt det är när man inte behöver bry sig om att ens kolla upp reglerna först utan bara kan gå in! Men hade jag å andra sidan fastnat där hade det inte varit helt omöjligt att en riddare med gitarr räddat situationen.

Som jag nämnde så är kamerasladden kvar hemma. Igår blev det en kort fundering på huruvida kameran skulle få följa med eller ej, och i slutändan fick den stanna på hotellrummet eftersom den ändå kommer vara med ikväll. Något som jag ångrade stort när en ljushårig kille i långt hår behagade besöka stället han också. Vi kan kalla honom Stefan Gunnarsson, mer bekant som en av pianisterna i "Så ska det låta". Han ställde sig med ett glas vid ett bord ganska nära instrumenten och det blev en liten pratstund med honom. En fråga jag inte kunde låta bli att ställa var hur han tror det går i ESC-finalen. Nu hade han tydligen inte följt ESC så bra men Charlotte Perrelli desto bättre. Stefan tror att hon kommer topp-5 ikväll.

Framåt 01.00 började det bli rätt bra och trevligt tryck. Vi var tre stycken som dröjde kvar en stund efter 02 när livemusiken slutat. Den ena var en trevlig tjej som erbjöd sig att ta kort på Stefan åt mig och bad oss posera tillsammans framför kameran, varefter hon fick min mailadress. Den andra var en kille som ursprungligen även han är från Gävle och faktiskt också varit hos Bosse på närradion. Snacka om sammanträffande! Samtalet fortsatte på hotellrummet hans till närmare 03.40.

Det ser bra ut än så länge för oss då Charlotte Perrelli gjorde ett riktigt bra framträdande. Dock såg hon ut lite som ett spöke när de inte lagt på färgen, så jag önskar att de hade lagt på färg lite tidigare samt att de skulle ha centrerat henne i bild mer istället för att ha en av körsångerskorna mitt i och Charlotte på sidan.

Under Turkiet tog jag en kort tupplur på cirka tre minuter, något som däremot inte gick under Tjeckien där sångerskan sjöng väldigt falskt jämfört med i videon där det faktiskt låter bra. Är hon månne en skivartist framför liveartist? Dessutom drunknade hon nästan mitt i alla instrument. Där försvann den, synd på en annars bra låt...

Vad det gäller Litauen så det första jag reagerade på där var: "Wow! Vilken stor käft han har! Ser ju lite ut som en groda.." För övrigt är Fantomen på operan inget som tilltalar mig. Schweiz däremot kan få i stort sett vilket land som helst att blekna! I mitt tycke. Så, vilka låtar önskar jag se till finalen?

*Sverige - Givetvis, man är väl partisk när det gäller ens eget land.
*Schweiz - Jag bara njuuuuter av såväl låt som framträdande, särskilt i tonartshöjningen då den sätter i ännu en växel.
*Ungern - med deras fantastiska Celine Dion-influerade ballad
*Albanien - Gillar hennes refräng, är en som tilltalar mig.
*Danmark - en läcker takt i låten och jag tycker den är trevlig.
*Georgien - Okej låt, om fredsflirtande visserligen, men takten gör också sitt.
*Portugal - Också en bra låt
*Cypern - Läcker bam-del och refräng så den får hänga på. Lite cool faktiskt.
*Albanien
*Vitryssland

Bulgarien däremot är på tok för överarbetad! Det känns bara för mycket... tack och lov att sångerskan äntrade scenen och fick stopp på det hemska dunka-dunkat till instrumentalpartier här och var... Jag klarara nämligen av henne men inte det andra.