ESC 2007 på väg

Jag tänkte skriva godmorgon, men sanningen är att det snarare är lunchtid. Trots en sen natt var jag klarvaken redan strax efter 09. En halvtimmes latande följdes av lite te och så småningom en promenad med den fina ínneboende schäfern här. I en park stod det en uppblåsbar rund mackapär som på närmare håll visade sig vara en liten gladiatorarena med en röd och en blå, hårdare upphöjning att stå på, två mjuka hjälmar och två runda långa kuddar att slåss med. Lite svårt att fightas med en hund eftersom varken hjälm eller slagverktyg var hundanpassat så vi nöjde oss med att bestiga den medan matte stod kvar på marken.

En väldigt glädjande nyhet var ett mail från cdon som talade om att beställningen nu var skickad och att det bör levereras nästkommande arbetsdag. Hur ska jag kunna vänta en hel helg på att få hem såväl CD-skivan som DVD:n från 2007 års ESC? Hur som helst är det jätteskönt att sviten av original-CD:n från 2000 och framåt nu är hel. Okej då, 2008 års skiva är inte inköpt än men den ska bli det! 2007 kändes viktigast för tillfället, innan den fösvinner från affärer och onlinebutiker.


Myller av MF-artister i Rix FM Festival

Själva konserten började på slaget 19 med att husbandet Ramsells agerade uppvärmare. Därefter kom Amy Diamond upp på scenen. Hon följdes inte av Måns Zelmerlöv som det stod i manuset, men det blev knappast lägre skrik för att de tre unga killarna i E.M.D. visade sig. Ganska snart kom Patrik Isaksson och de övriga artisterna samt i slutet överraskningen Magnus Uggla. Dagens sämst klädda måste ha varit Ola med sin skrikiga bredrandiga tröja i diverse glada färger. Hade han drag åt 80-talsfeeling?

Av alla artister från årets Melodifestival var det bara Patrik som inte körde sitt bidrag. Däremot hade han, förutom nya singeln "Elddon", två allsånger varav den sista gjorde att han verkade tappa tråden när hela publiken så starkt tog över. Linda Bengtzing ville efter att ha talat om för oss att hon ljuger så bra ha hjälp med svaret "Hur svårt kan det va?" från oss och fick god respons. Hon skämtade även om att uppföljaren var "Vad var det jag sa". Kate Ryan som ju deltog i ESC för Belgien 2006 med "Je t'adore" hade startplats mitt i dagens artistfält och fick rätt bra respons, men det såg kallt ut med hennes korta klänning.

Efteråt slöt jag upp med gänget vid VIP-entrén, hungriga på autografer. Det tog ett bra tag innan Sanna Nielsen dök upp med en skivbolagskollega som verkade rätt förvånad över att vi möttes där och då. Jag fick veta att Patrik faktiskt var kvar än och slapp fundera mer. Men den tänkta frågan till honom fick vänta för när han kom fick jag en kram varpå han tämligen omgående sa:
- Britta är inte här...
Något jag absolut inte hade förväntat mig att få höra, men det var sött sagt av honom. Nu råkade det dock vara så att vi hälsat på varandra tidigare och jag visste att hon inte var kvar efteråt. Vi pratade lite mer om turnédatum och så innan han försvann. För min del blev det medköpt hamburgare och milkshake samt T-bana hem till kompisen för att så småningom sova.

Konsten att fördriva tiden

En natt gjorde susen och imorse sprang jag mellan vardagsrummet, köket och sovrummet för att fixa det sista innan Stockholm samt heja på en kille på MSN som jag inte pratat med på en evighet. Det slutade med att jag lovade att SMS:a honom så fort jag visste Bengtzings reptid. Under stoppet i Uppsala, medan täckningen ännu fungerade utmärkt, ringdes presskontakten upp. Hon letade lydigt igenom pappershögen för att få fram tiderna då Linda Bengtzing och Patrik Isaksson skulle soundchecka. 3,5 timme skiljde de åt!

Frånsett de få stunder som solen faktiskt kom fram och värmde bra så var det lite kyligt från förmiddag till kväll. Kompisen från MSN anlände till Kungsan bara kort efter att jag kommit. Vi tittade på Bengzings soundcheck tillsammans. Efter det stack han hem medan jag kollade in resten av artisterna och pratade med några likasinnade främlingar samt tog en del små gymnastiska övningar för att få isbitarna till tår att tina upp litegrann mellan varven. Borde nog haft varmare strumpor.

Det gör ont...

Men varför är en gåta. Det enda jag kommit fram till är att den skönaste ställningen är att ligga på magen i soffan med högerbenet rakt utsträckt. Sträckning månne? Datorn står på en stol så tangentbordet befinner sig för stunden i höjd med näsan. 
Mycket riktigt var reprisen av "Inför ESC 2008" ikväll och som jag misstänkte hamnade Sveriges bidrag högt upp på deras lista. Mest 4:or och 5:or, alltså de högsta poängen. Schweiz sångare tyckte Babben så synd om att hon ville ge honom 4 näsdukar. Däremot sågade alla Tjeckien, vars bidrag jag har som en av de personliga favoriterna.

Nu är det för övrigt bestämt att det blir Stockholm imorgon. Den nya lägenheten kan förhoppningsvis ses i början av nästa vecka istället. Hög tid att försöka bli kvitt detta mystiska "handikapp" innan morgondagens äventyr.

Viljan mot nyttan

För ovanlighetens skull har jag jobbat tre dagar i rad på samma förskola. Väldigt skönt att slippa flänga till olika förskolor varje dag. Dessutom var det en kort dag idag så på eftermiddagen fanns det plats att snacka med Gavlegårdarna och tvätta lite. Tror också att det kan vara repris av det senaste inför ESC-programmet ikväll. Tur det finns facit på internet. Hela CD-skivan med alla 43 bidragen har dessutom anlänt till oss på radion och Bosse spelade Andorras i tisdags. Bra val visserligen, men tycker fortfarande inte om reglerna om spelningar kommersiellt innan tävlingen. 

Den stora frågan för imorgon är:
Stockholm eller lägenhetstitt... Det vore ju väldigt praktiskt att få se lägenheten rätt snart. Den är lite större än den nuvarande och har ett perfekt läge här i stan. Samtidigt lockar Stockholm och Kungsan som får besök av ett antal MF-artister plus Kate Ryan från ESC. Just nu känns det som att ett SMS till den nuvarande lägenhetsägaren om att jag inte kan och i samma meddelande föreslå en ny tid på fredag eller i nästa vecka ligger närmast till hands. För att sedan boka bra biljett till huvudstaden och ha en helt underbar dag!

Troligtvis kommer ett antal vänner vara där också, och det lär göra dagen ännu bättre.
 
Hur svårt kan det va? Att bestämma sig alltså...

Monstergissning som inte gick hem

Nu är det måndag. Enligt klockan... Enligt min kropp är det fortfarande söndag, Kanske läge att börja ändra dygnsrytmen?

Söndagen bestod i att bistå med telefonväxelväkteri och låt- respektive tävlingsidéer under radioprogrammet "Citys svenska hits". Det blev en hel del svenska MF-bidrag spelade under två timmar. TVå av dem var tävlingar och på Family fours "Härliga sommardag" tog det inte många sekunder innan rätt svar kommit in. Dock kan man undra varför vissa gissar som de gissar. Hur kan man till exempel ringa in och gissa på att det var Lordi (de finska ESC-monstren från 2006) vi spelade när programmet heter Citys Svenska hits och därmed fokuserar på enbart svenska artister? Kul har man definitivt på en radiostation emellanåt! Rätt svar skulle varit Sator, en svensk grupp jag inte har något vidare koll på. De blev för övrigt utbytta mot Edin-Ådahl från 1990 när föregående uppenbarligen var för svårt.

Efter sändningen följde jag med hem till de för att titta på djurtillbehör och inspektera renoveringen av deras vardagsrum samt hälsa på katten som också bor i huset. Som avslutning på kvällen åt tunnbrödrulle på verandan.

Nu är det två veckor kvar till ESC-helgen och Göteborg. Längtar! Nu är det däremot tid att besöka en säng, bara Carola sjungit klart sin "Let there be love", som är den engelska versionen av "Ännu en dag" (1984).


Perrelli bäst de senaste 10 åren

Ja just ja...
Det kom ett mail från Stim idag om vilken av de 10 senaste årens ESC-vinnare som haft flest framgångar här hemma, och de kom fram till att årets MF-vinnare Charlotte Perrelli (fd. Nilsson) haft störts framgångar inräknat radiospelningar, liveframträdanden samt på TV och bio. Men går man till tvåan på listan så kan ju det räknas som en halvsvensk låt då Helena Paparizou lagt beslag på den platsen. Snyggt jobbat tjejer!

De finska utspökade monstren hade jag dock önskat ett fall neråt från plats fem på ovanstående lista. Till exempel plats 10... *ehum*

Något väldigt intressant att reflektera över är att sex av bidragen framförts av soloartister, och samtliga är kvinnliga. Inte en enda manlig soloartist syns till på listan..

1. Charlotte Perrelli
2. Helena Paparizou
3. Sertab
4. Olsen brothers
5. Lordi
6. Dana International
7. Ruslana
8. Dave Benton och Tanel Padar
9. Marija
10. Marie N

80-talsschlager och trevliga morgonnyheter live

Igår natt somnade jag till internationell 80-talsschlager a lá Storbritannien 1983 bland annat. En härligt glad låt som heter "never giving up". Det sista jag minns att jag hörde innan jag slockande var i alla fall Jugoslaviens artist Daniel med sin låt "Julie" som blev något av en hit. Nattmusik blev det för att över huvud taget kunna komma upp i tid imorse, vilket går betydligt lättare när öronen har något ljuvt ljud att försöka lokalisera medan man ännu ligger i sängen och har lust att mörda väckarklockan...

Dagens mål var Stockholm för ett ärende och eftersom jag hamnade i samma tågvagn som SR Gävleborgs chef hann det bli ett litet samtal med honom någonstans mellan Arlanda och Stockholms centralstation. Hade inte hunnit läsa någon som helst tidning runt 09 men fick nu alltså höra direkt av honom några av artisterna som kommer till sommarkvällarna i juli. Tur ska man ha ibland! Det låter rätt lovande med Melodifestivalartister även i år och det känns som att de så långt det går försöker ta dit aktuella MF-artister. BWO, Nordman och Caracola är ju alla från årets MF. Ser ut att bli en härlig sommar i år med andra ord! Hade gärna sett Patrik Isaksson också men efter att ha kollat tidningen på nätet kan bara konstateras att åtminstone en del av hans band kommer på besök så jag är nöjd ändå.

Att spelas eller ej före tävlan

Låtarna i Melodifestivalen får inte på något sätt spelas innan finalen är klar, med undantag för de som löpande åker ut. I Eurovision Song Contest finns inte den regeln. Till vår radiostation har Lettlands pirater anlänt på singel men ingen av de andra utländska bidragen har hittat dit varesig via land eller hav. Piraterna skulle kunna få fördel av att bli populära redan innan semifinalerna är avklarade.

PR-turneér där artisterna far runt i Europa och visar upp sig har jag ingenting emot, men att släppa bidraget till radiostationer för spelning redan innan tävlingen går av stapeln känns inte rätt. Det ska vara lika för alla; antingen ska alla eller ingen släppas för kommersiell lyssning i förtid. Jag håller på det sistnämnda. Hur kul skulle det vara att sitta framför TV:n och rösta när låtarna redan har spelats sönder på radiostationer? Det ska kännas nytt och förväntansfullt när man bänkar sig framför TV:n eller i arenan för att under några timmar se en magisk show och få fjärilar i magen av spänning och nyfikenhet. Sådana känslor kommer inte om låtarna redan är sönderspelade eller "gamla". 

Visst, människor tittar på filmsnuttar och videor via internet, men de har själva valt att lyssna på låten och letat upp den. Jag har själv lyssnat lite på SVT:s sajt. Jämför det med en radiolyssnare som tvingas lyssna såvitt denne inte byter kanal eller stänger av. Ibland kanske lyssnaren inte ens vet om att det är ett lands tävlingsbidrag som just hörs förrän samma låt dyker upp på den där semin några veckor senare...
Nej, sätt som regel för även de internationella låtarna att de får spelas först efteråt, med undantag för sitt eget lands bidrag.


ESC-omröstning och pizza (utan kebab)

Dagen efter mötet med Johnny Logan gick tåget till Stockholm för att tillsammans med några till ur Melodifestivalklubben se på alla bidrag till årets ESC-bidrag. Vi var ett 30-tal som samlades och hade vår egen lilla omröstning i samband med visningen. Efter att alla som närvarade avgett sina poäng hamnade Schweiz 1:a med 241 poäng. Ukraina kom på andra plats med 141 (hela 100 poäng mindre) och Island placerade sig trea med en ynka poäng ifrån Ukraina. Andorra blev fyra med 129 och Rumänien femma. Samtidigt hade Göteborg en likadan träff och även där vann Schweiz, så ska man gå efter vår smak så verkar de vara en god kandidat till seger.  

Lite saker som dök upp i mina tankar var att andra semifinalen känns starkare än den första och att Charlotte Perrelli kan få det tufft! Inte nog med att vi har det ökända startnumret 2, av de fyra första bidragen är det tre poplåtar varav Island precis före oss har en E-type-influerad låt medan Ukraina har en typisk radiopoplåt.

Tycker också synd om en av mina favvisar Andorra vars underbara discolåt med stark vers riskerar att snabbt försvinna ur "vanligt" folks minne när Bosnien-Hercegovina äntrar scenen med sin konstiga låt och en show som drar uppmärksamheten ifrån föregående låt. Efter Bosnien kommer sedan Armenien och Holland - båda med ungefär likadana stilar - så det finns en viss risk att de kommer slå ut varandra. Irland och Spanien finns det inga ord för, de är inte bra alls. Värst är Spanien som kommer bli ett ypperligt tillfälle att gå ut i köket och hämta påfyllning av tilltugg.

Pizza kan ju vara rätt mättande och och den pizzeria som fick en stor beställning på 14 pizzor senare på kvällen lär ha varit rätt glad. De till och med skrev på locket vilken pizza kartongen innehöll, vilket förenklade enormt för oss.

En träff med Kungen av ESC

Sedan Charlotte Perrelli tog hem segern i Melodifestivalen har jag köpt såväl årets Melodifestivalskiva som DVD samt fått en "date" med Johnny Logan den 25 april. Hur det började? Med ett stort lass tur och att vara på rätt ställe vid rätt tid. Vid disken på Rocks i Valbo stod nämligen en kille som var mitt inne i ett samtal med en av butiksbiträdena. De pratade signering och antal låtar. Ett vältränat öra och en vaken hjärna kopplade snabbt i hop sig i ett logiskt samarbete, varpå jag startade ett samtal med killen och frågade ut honom om dagens låtar. "Hold me now" var en av de fyra låtar som skulle köras, men "What's another year" var osäkert. Dock skulle Logan få order om att ESC-låtarna var viktiga idag.

En stund senare satt jag vid scenen och väntade på en kompis från Melodifestivalklubben när killen från skivaffären kom rakt mot scenen med ett stort leende och två glasstrutar i händerna, varav den ena uppenbarligen var till mig.
- Något ska du ha för att du väntat så länge.
Tackade och tog emot. En stund senare hade han pratat med bussen (antar att Logan med vänner satt i den) och jag skulle få släppas fram först av alla vid signeringen. Hoppsan...! Men det var tydligen inte det slutgiltiga beskedet för mitt under framträdandet kom en knackning på ryggen. Han hade nu talat med Logan som ville träffa mig efteråt istället. Jisses, ännu bättre service! Jag slapp köa och var garanterad ett möte med honom. Mot signeringens slut blev jag presenterad för en humoristisk och glad Logan. Till fototagning anlitades omgående en professionell fotograf som stod bredvid.

Dock glömde jag bort att fråga honom vad han tycker om Irlands låt. Det hade varit väldigt roligt att veta... Logan körde dagen till ära ett medley av hans tre vinnarbidrag i ESC och att höra honom sjunga Linda Martins vinnarlåt "Why me" från 1992 som han är låtskrivare till, bara det var otroligt kul. Dagen efter träffades vi ett gäng i Stockholm för att se på alla bidrag till årets ESC, hur det gick får ni veta lite senare...

image85

Med övning, fantasi och överflöd av kolsyreis?

image82
Se upp på parketten! Det var kanske inte så här långt ut som stativen skulle falla när brödraduon i sina röda kläder sparkade omkull de på torsdagsrepet i Globen. En bit längre ut så hade kanske delar av presskåren varit i farozonen. Nästa gång hamnade de inte lika långt ut.

image83
Har man inte tillgång till keyboard att knappa på går det lika bra med en rygg... Under uppträdanderna på efterfesten i annexet.

image84
Kanske liiite för mycket rök. På den här bilden har en hel del av den visserligen "gått upp i rök" men likväl var det lite för dimmigt för att få bra bilder. Tog de chansen att använda allt som var kvar från årets turné tro?

Det var sista bilden för i år. Jag tror faktiskt Charlotte Perrelli har en stor chans att placera Sverige högt upp på resultatlistan. Och skulle hon ta hem altihopa blir hon historisk - som första kvinnliga artist att vinna Eurovision Song Contest två gånger. Den enda som hittills lyckats med konststycket att segra två gånger som artist är Irländaren Johnny Logan, som dessutom ska komma till Valbo köpcentrum i slutet av april.

Må bästa låt vinna i Belgrad! Och hoppas den är svensk...

Farliga drinkar och dessa kamerakillar

image79

Okeeej... Då får man hoppas att bartendern inte är ens värsta fiende. ;) Drinklistan tillhör baren på Västerås välkomstfest.


image80

Caracola i pausen under ett genrep i Linköping. Det vore intressant att veta vad de tänker ibland.

image81

Det är ju faktiskt de som gör så att programmet kan sändas, även om önskan vore att slippa ha kamerakillarna precis framför sig ibland. Men det kanske går att tjuvkika på schemat till höger...?

Lite roliga bilder från Melodifestivalen

Som avslutning lite bilder som inte kommit till användning förut och som nog kan tala för sig själv samt lite om hur det är under festivalen. 

image77
Vad som än har sagts (och kommer att sägas) om artisten till vänster kan man inte ta ifrån de att de uppenbarligen hade det väldigt roligt tillsammans i Västerås.

image78
Man kan även få höra lite andra versioner av låtar under festerna, och ibland också gamla låtar. Här en duett mellan Andersson-Wij och Carola i en lite annorlunda "Evighet". 

Melodifestivalen 2008:s ändstation

Vid 04 så stängde baren och runt 04.30 tändes ljuset. En kvart senare blev vi utschasade från annexet. Då stod jag och pratade med en manlig bekant till vännerna på radion. Han hade sitt hotell i närheten av Odenplan så vi, hans chef och en kille från Lalandia delade taxi hem. Då var klockan 05 och de flesta hade redan lämnat festen. Kvar var nog mest artister som troligtvis hade planer på att lämna Annexet inom en snar framtid de också. Från start till slut var det en tillställning som jag njöt av.

Det tråkigaste med finalfesten är att den betyder slutet på dessa sex veckor. För Charlotte blir det Belgrad nästa. För min del blir det att bänka mig framför TV:n om cirka två månader.


Mingel och gästartister

Efter allt detta tog vi för oss av buffén som bestod av, förutom ris, olika sorters kött, lax och sallad. Som en dessert bjöds något som närmast skulle kunna kallas för kladdmuffins. Väldigt goda!


Närmare slutet såg jag plötsligt att Sarah Dawn Finer befann sig i lokalen och pratade med någon nedanför artisthyllan. Dessutom blev jag omsprungen av Suzzie Tapper med man.

Under kvällen och natten hejade jag även på "Proppen" som varit säkerhets vakt under hela turnén, pratade kort med Jeanette Olsson som backat upp Bengtzing samt snackade med en Rongedalare (förlåt... Jag har glömt vem som är vem av er) i baren. Mitt i vårt samtal frågade han:
- Visst håller du till i Gävle?

Innan han gick upp till deras hylla igen tackade han för några trevliga dagar. Då är man inte sen att bemöta det med samma hälsning. Bengtzing sprang jag på inne på toaletten men tyckte inte att det passade att inleda ett samtal just då. Utanför okej...


Live, skumpa och rökridån som var FÖR bra

Liveframträdandena radades upp och först ut var Frida som sjöng sin låt. Hon följdes av Rongedal där keyboardisten saknade en keyboard på scenen så en rygg lånades ut för detta ändamål. Dessutom tog en av de sikte på mig med mikrofonen i högsta hugg. Så här i efterhand hade det varit en kul idé att tacka ja till erbjudandet men just då kändes det som att det var liiite för mycket artister och folk från större tidningar med mera för att våga mig på en musikalisk debut ouppsjungen.


Även Christer Sjögren, Sanna Nielsen, Nordman, Linda Bengtzing, Amy Diamond och givetvis Charlotte Perrelli sjöng sina låtar. Som avslutning fick Perrelli och hennes gäng ta emot en champagneflaska som var lika hög som halva Charlotte typ. Under några av framträdandena hade de lagt på rök, men var arrangröerna verkligen tvungna att röka in oss? Det kom nämligen så mycket att jag inte ns såg artisterna en halv meter framför mig. Tidvis inte ens Fia som stod bredvid. Apropå bredvid kom en ut The Poodles och ställde sig bredvid mig en kort stund.


image74
Sanna Nielsen

image76
Perrelli med champagne


Efterfesten på annexet börjar

Efterfesten var otroligt trevlig och rolig och varade ända in på småtimmarna.

Jag anlände tillsammans med två vänner ganska tidigt och stod ett tag vid entrén där innanför graderoberna för att fotografera de som kom. Det tog inte alltför lång tid innan vi blev brutalt åtsidokörda av ett gäng vakter som hade hur bråttom som helst att skapa en fri passage. Mitt i detta murbräcksgäng kom en viss Charlotte Perrelli - årets segrare av Melodifestivalen. Och efter de skapade den fotograferande klungan en svans som följde efter längre in i annexet där festen hölls. En god stunds poserande av Charlotte på artisthyllan följde.


En paus senare klev konferencieren upp på scenen och agerade levande mikrofonstativ åt Christel Wilkers som tackade alla som på olika sätt gjort denna turné möjlig. Nästa duo upp på scenen hette Christer Björkman och Richard Herrey. De delade ut priser till de medverkande artisterna och låtskrivarna. Composer award gick till Bobby Ljunggren och Aleena Gibson för deras "Empty room". Bobby Ljunggren fick för övrigt en historisk topp-3 då han var kompositör till alla tre bäst placerade bidragen. Artistic award fick BWO ta emot medan Sanna Nielsen röstades fram som presskårens bästa finalbidrag i Press award. Det nya priset fan award, som delas ut av gyllene skor via en omröstning på deras sajt, gick till Amy Diamond som årets debutant.

image73
Ljunggren och Gibson


Nervpirrande till max och en segrande "Hero"

Innan sändning hade jag tre låtar som absolut i mina öron inte fick vinna. Det var Frida, Nordman och så Christer Sjögren. Som tur är vann ingen av de.

Men till början...
Stämningen inne i Globen går inte att beskriva. Man måste vara där för att förstå det. Under fllera av numren stod folk upp och klappade händer samt skrålade med. Inte var det sämre drag på vår nedre läktare mitt framför scenen där vi i klubben satt. Jag tror taket lyfte flera gånger om. Bland annat under Rongedals och Sannas nummer.

Vid 21.40 smet jag ifrån min plats inne i arenan för att kunna ta mig ner till scenen och green room, och det var en djäkla labyrint! In genom en dörr, ner för en trappa, åt vänster och allt vad det nu var. Tur att SVT förberett sig för förvirrade pressfolk och satt skyltar inom cirka 2 meters avstånd som tydligt talar om vart vi ska gå för att komma tillbaka upp till pressrummet.

Jag hann i alla fall se de flesta jurygruppernas röstlämning på plats tillsammans med en kompis och efter tre 12:or till Perrelli från de tre första jurygrupperna började vi två bli liiite nervösa.
- Det här börjar likna 1983... sa han till mig och jag höll med.
Efter femte 12:an på raken satt våra nerver utanpå. Charlotte får bara inte tangera Carola fulla pott från 1983!
När så Norrköping gav Perelli något helt annat än en 12:a så pustade vi två ut och tyckte att nu är det lugnt. Att Perrelli blev 2008 års vinnare är dessutom helt rätt.

Mitt mål under presskonferensen var att få lite frågor besvarade av vinnaren. Alla artister som jag fått order om att skaffa jinglar av hade liksom avverkats redan i torsdags och fredags. Ett tag syntes det väldigt mörkt men jag lyckades till slut kasta fram två frågor åt henne, och fick dessutom äran att ställa den allra sista frågan innan hon sprang. Då var det inte bara en utan minst tre mikrofoner framför hennes nos.

Nu ska jag logga ut och byta om oh smita till festen. Vi ses!    

När jag får tippa...

Om Linda Bengtzing skulle komma fram till mig och ställa en fråga:
- Hur svårt kan de va?
Då skulle jag säga att det är väldigt svårt. Att tippa resultatet alltså. Ävewn om det finns två bidag som jag särskilt tror att det kommer stå mellan så kan lika gärna någon av de andra flyga förbi och sno sångfågeln samt biljetten till Belgrad. Men hur tror jag då?

Jo, det känns som att Charlotte Perrelli och Sanna Nielsen kommer kivas om vinsten medan BWO placerar sig på en tredjeplats eller däromkring.
 
Så topp-3 blir:
1. Charlotte Perrelli. Det tog cirka 3 minuter att välja mellan henne och tvåan men även om jag personligen tycker bättre om Sannas låt finns en känsla av att Perrelli kommer ta det. Och låten är ju faktiskt inte fy skam.
2. Sanna Nielsen. Sannas ballad kan få många att falla för henne och hon är verkligen stark i sitt framträdande. Också ett bidrag som jag tycker borde kunna gå bra i Eurovision i maj. Och även om jag innan allt drog igång sa att Perrelli har störst chans utomlands så vore det faktiskt kul att kunna skicka Sanna och se hur många européer som faller för hennes charm och balladrysare.  
3. BWO. De har en stor publik men jag tror inte det räcker - trots hiss och pyro.

Andra artister som möjligtvis kan vara med och slåss om segern tror jag är Sibel och Rongedal. Frida, Nordman och Christer Sjögren borde inte ha något med toppstriden att göra. 
Linda och Amy känns svårplacerade och kan lika gärna hamna högt upp som lite längre ner, men de bör definitivt inte kunna komma sist. Jag skulle tippa de runt placeringen 4-7.

image72

Tidigare inlägg Nyare inlägg