När hundarna talar
Väl hemkommen efter festen kan jag konstatera att det var riktigt trevligt. Vid insläpp fylldes festvåningen på stora tatern på ganska snabbt och efter välkomstdrink och mingel blev det matdags. Nu har jag psykisk skaldjursallergi så jag och en vän som inte heller äter skaldjur mumsade istället på brödet samt vågade oss slutligen på två bitar ostpaj. Jag kände igen ganska få, men man kunde se Kristian Luuk, Christer Björkman, Mark Levengood och så förstås alla artister som ibland gick runt. Under middagen hamnade jag mitt emellan en sjukårdare och en av två artistvärdinnor. Vid samma bord som oss att för övrigt Melodifestivalens trevligaste vakt, två massörer och en kille från Belgien.
När folk började lämna en efter en passade jag på att ställa en fråga till pudlarna och bilen (Poodles och E-Type alltså...) som var i stort sett samlade i en klunga, precis där man gick ut. Det fick trummisen Christian Lundqvist och Jonas att prata på rätt bra - och när de gick igång blev det plötsligt svårt hoppa in i samtalet med en kommentar eftersom alla pauser utplånades. Det man däremot inte kan neka till är att de är väldigt trevliga! Och kanske lite smågalna när de bjuder till. För er som ska se genrepet imorgon kväll - de lovar fyrverkerier imorgon igen. Men det var kanske ingen större överraskning å andra sidan.
Där utanför på trappan fick jag och tre vänner från Melodifestivalklubben ytterligare en stund med ovanstående charmiga gäng innan vi fyra sa hejdå och skiljdes åt olika håll.
Nu är det sovmorgon imorgon innan en ny dag drar igång. Så godnatt.
En liten sammanfattning över resten av dagen
Frånsett förmiddagens repetitioner var det även presskonferens. Michailoff var det ganska lugnt runt. Han satt mest och småtjattrade så jag passade på att prata lite med honom för att han inte skulle känna sig utanför. Man är väl vänlig och social... ;) Amy Diamond kunde jag ta senare. Förutom Amy pratade jag även med Velvet som ska släppa en ny skiva lite senare, april var en månad som nämndes.
Sedan var det ett break med lunch och efter det fortsatte det med repetitioner av bidragen 4-8. Själv satt jag oh skrev och försökte få något i mig i alla fall så det blev inga bilder förrän Michailoff stod på scenen. I hans låtstart ser jag ytterligare en likhet förutom "Sing for me". Andreas började ute i publiken i Gävle och Globen förra året - Michailoff börjar på den utstickande bron innan han hoppar över till själva scenen och sedan håller sig där.
Amy verkade väldigt säker trots sin unga ålder och gör den bra, tillsammans med hennes kör/dansare.

Suzzie såg ut att tycka att det var ett jobb villet som helst under dagens fotosession men när hon väl står på scenen ser hon lite piggare och gladare ut. der tycker jag märks särskilt väl när kören bakom henne kommer fram och gör Suzzie sällskap mot slutet av låten.
Sjögrens låt kommer tydligen innehålla viftande palmblad och när vi såg kläderna så ska det tydligen också gå under temat blad och fjädrar. Och med tanke på att herr Zweigbergk stod och dansade litegrann till denna låt så bör det väl kunna kallas dansbandslåt?
Nu blir det lugnt ett litet tag innan kvällens fest.
Hur man stänger in en steadycam-kille

Här är Face-84 under fotosessionen
Pizza och spekulationer

Hela Poodles/E-Type-gänget under fotosessionen
Godmorgon
Igår kväll efter att ha hört låtarna försökte jag skriva lite om låtarna. Det gick väl sådär. Väl hemma hos min värd för kvällen och natten hann jag skriva om de fyra första, sedan totalvägrade hennes internet att samarbeta med mig. Nu verkar det i alla fall fungera utmärkt.
Hur var det då med de fyra sista låtarna?
Michael Michailoffs "That´s love" låter väldigt mycket inspirerat av Andreas Johnsons ?Sing for me? till att börja med. Har de månne haft den låten som inspirationskälla till deras låt? Annars är den ganska skön med bland annat gitarrer (tror jag att det är, brukar inte vara alltför duktig på att skilja på de där olika stränginstrumenten). En okej låt men det känns inte unik, snarare som någon slags kopia.
Årets yngsta deltagare, Amy Diamond, Tackar så mycket i sin låt "Thank you". Någon bakom mig i rummet nämnde frågande Jill Johnson och jag kan nog hålla med i de första takterna som känns lite countryaktigt. Men därefter tar Amy Diamond över och det skriker verkligen Amy om den. Möjligtvis en lite mer mognare Amy... Man hör takten ganska bra i trummorna som varvas med Amys ord.
Sedan kom Eva Dahlgren, ursäkta... Suzzie Tapper. Suzzie har dock bättre röst än Eva Dahlgren. Låten "Visst finns mirakel" är ganska lugn och fin och har en skön takt.
Sedan kommer veteranen ut med sitt försök till flirt med Europas alla medborgare. För den är verkligen sliskigt dansbandig och med en text där han gång på gång upprepar frasen "I love Europe", som även är låtens titel. Framför mig ser jag ett återuppstått Vikingarna fast med Christer Sjögren som enda gamla medlemmen kvar och med ett tydligt Hawaiitema. Knappast segrarmaterial... Hoppas jag. Möjligtvis kvällens skratt.
Därmed välkomnar jag er till en ny dag med mera skvaller från Melodifestivalen.
Låtar på rad...
Gruppen Face-84 med "Alla gamla x" fick mig av någon anledning att tänka lite på 80-talet. Dessutom på något som troligtvis kan gå hem hos barnen. Glatt och trallvänligt och med en kul text i refrängen.
Velvet sjunger en poppig "Déjà vu" med en tonartshöjning i slutet. Fast den där avslutningen på låten kunde kanske varit bättre...
När Brandur sjunger "Lullaby" är det visserligen en vacker text men jag tycker ändå att det är lite för mycket zzzzzz i den. Såväl vers som refräng är lugn och jag tycker inte det händer så mycket i låten.
Första lyssningen
Göteborg närmare än aldrig förr
MF 2008!
Det blir inte bara rapporter från direktsändningarna utan litegrann från fester och repetitioner också.
Först måste ju bara nämnas lite om själva finalen!
De flesta verkar ha menat det också med tanke på draget och allt stöd som artisterna fick. Särskilt stort var draget under The Ark och Måns. Marie Lindberg fick en del taktfasta handklapp under sitt framträdande. Där vi stod svajade golvet så mycket ibland att tanken på att golvet kanske skulle ge vika och låta oss komma ännu närmare artisterna inte var alltför långt borta. Vi i Melodifestivalklubben satt samlade på läktaren precis bakom green room, vilket resulterade i att det var lättare att se vad atisterna sysslade med i green room än vad som hände på scenen. Sonja till exempel använde sin lysande kula med startnummer 2 på som ljus och höll upp den i luften under ett av de lugnare bidragen medan hon gungade med.
Dock var det otroligt dumt att sätta upp skärmen som de gjorde i slutet eftersom vi då inte såg ett jota av varesig Luuk eller de som angav jurygruppernas röster. Där önskas bättring till nästa gång. Tur det fanns bildskärmar på sidorna. Dessutom önskar jag att jag hade sett scenen framifrån under Sarahs bidrag eftersom det är så underbart vackert när scenen exploderar i ljus under tonartshöjningen i slutet och kören gör gospelklappar. Som glada segrare stod sedan The Ark, och det var de verkligen värda. Lycka till nu i Helsingfors!
Och om mindre än ett år blir det ett nytt spektakel med nya artister, men först tänker jag sitta framför TV:n och heja fram The Ark i Eurovision Song Contest.
Så var det över för denna gång. Nästan...
Stort var det att vara på plats under helgens Melodifestival. I lördags var det en ganska lugn dag fram tills eftermiddagen då jag åkte till Globen shopping och träffade två vänner från vår lokala radiokanal, som presenterade mig för Annika i rednex. Så lätt var det att få en pratstund med Annika...
En kort stund därefter sprang jag på Sarahs körsångerska Britta och vi hejade innan en kort shoppingtur. Själv var hon på väg åt andra hållet - till sminket.
Klockan 18 var vi ett litet gäng som hade hunnit träffats lagom till insläppet. Väl inne i arenan fick jag tillfälle att ge Carola blommor, och även om det inte fanns möjlighet för henne personligen att ta emot de så vet jag att hennes sändebud tog väl hand om de den korta vägen från foajén till backstage. Dock hittade sändebudet betydligt bättre bakom scenen så det är tur att åtminstone en av oss hade lokalsinne, annars vet jag inte hur lång tid det tagit att hitta varandra... Som tack för de hade Carola skrivit en underbar hälsning på ett idolkort. Tack själv Carola! :)
När blommorna var överlämnade var kvälllens uppdrag över och det gick att ta minga lite med vänner i lugn och ro fram till direktsändningen.
The Ark seglade upp på första plats
Vilken dag!
En sak kan jag dock säga: Heja The Ark! Inte för att låten tillhör en av favoriterna, men chansen att de tar hem en bra plats i Helsingfors är nog ganska stor. Kanske blir det en topp 3 för Sverige? Man kan alltid hoppas i alla fall, och jag har inte hört alla andra länders låtar ännu...
Hur går det då?
Så:
Det känns som att resultatet i topp-5 kommer se ut så här ungefär:
1. Måns
- har en publik som är van att telefonrösta. Frågan är om de tillåts av sina föräldrar att rösta. Annars har Måns en bra låt som nog kan sätta fart på en hel del.
2. The Ark
- Ola Salo kan som sagt få de flesta att smälta och utan misstag kan han vara riktigt farlig i kampen om segern.
3. Sarah Dawn Finer
- En mäktig ballad, troligtvis startfältets starkaste. Sarah gör den otroligt bra, och hon kan säkert få en hel del röster.
4. Andreas Johnson
- Hans låt är väldigt skön och medryckande, och börjar han i publiken precis som han gjorde i Gävle så tycker jag att framträdandet blir snyggast.
5 Sanna Nielsen
- Svårt att sia här, men jag tror att Sanna tar Sebastian och Sonja.
Får jag bestämma så står det dock mellan Andreas Johnson, Sarah Dawn Finer och Måns. Kan faktiskt inte se någon låt i år som är denabsoluta absolutlåten men dessa tre ligger i toppen.
Sol och vår
Tidigt igår kväll satt jag vid datorerna här när en fransman kom och bytte några ord. Han frågade varför jag är här och kort därefter fick han se vår klubbs hemsida. Denne fransman behövde bara två sekunder för att läsa på loggan och uttala klubbnamnet näst intill klockrent. Snyggt, gjort!
Senare på kvällen var vi ut ett gäng på "Connection" och hade roligt, men de spelade definitivt inte så mycket Melodifestivalsmusik, även om jag hörde några i alla fall, såsom Sanna Nielsen och After dark från i år. Gick därifrån närmare 02 och smög mig sedan in på rummet för att inte väcka någon.
Nu ska det bli frukost och sen en tur på stan. Eventuellt ett genrep på förmiddagen. Sedan är det bara finalen kvar, och hur det går vet vi om mindre än 12 timmar.
Sveriges mest kända skinnbyxor...
Ja, de hänger enligt Bäcklund själv i hans garderob. Bäcklund var sist ut på Globen shoppings scen och lyckades få tillbaka en del av den publiken som flytt fältet när shebang klev upp. Det om byxorna stämmer väl till viss mån, men de som inte hänger med i Melodifestivalen lär inte fatta att han menade sina omtalade skinnbyxor i röd nyans.
Kommer du ihåg mig, Andreas?
När Andreas Johnson kom upp blev det fullsmockat framför den lilla scenen, bland annat tre vänner som sedan tidigare intagit en bra plats längst framme vid avspärrningen. Givetvis var "A little bit of love" en låt som han körde, och på skivsigneringen framkom det att han verkar ha ett bra bildminne när jag konstaterade att vi ses igen.
- Det gör vi ja! Två veckor sedan i Gävle. sa han med ett leende.
Dock var han dålig på namn och kom inte ihåg det, men man kan inte kräva allt... ;}
"Worrying" för plagiat?
Stressiga tider...
Nu är det snart midnatt. Tåget mot Stockholm går imorgon bitti. Hela dagen har varit fullsmockad, först arbete fram till 16.00 och sen till stan för att köpa musmat och mat till tågresan. Därefter har det packats, ätits, planerats och fixats med allt möjligt som måste göras innan morgondagen. Först nu ungefär har det gått att varva ner, och det görs till tonerna av vår underbara sångfågel Carola. carola som ju ska dela ut just "Sångfågeln" till årets vinnare.
Tidigare i veckan var Sanna Nielsen med sin "Vågar du, vågar jag" favorit, men efter att ha hört den på radion för någon dag sedan är jag rädd att den kan försvinna i mängden i Helsingfors. Så hon har halkat ner på min favoritlista. Nu ligger Andreas Johnson, Sarah Dawn Finer och Måns i topp, är väl de som jag tror kan sticka ut i Helsingfors. Ska dock klura lite mer på låtarna och se om tipset går hem lika exemplariskt som under andra chansen då det blev alla rätt i gissningarna. Se där, en sak till man kan roa sig med på tåget...
Vilket påminner mig om att jag måste lägga ner ett anteckningblock i packningen. Checka in bloggen under andra halvan av morgondagen för att läsa lite mer om låtarna.
Melodifestivalen 2000 i väntan på årets final
Trots att klockan var över 05 imorse när jag lade mig så stod väckarklockan på ringning ganska tidigt. Det var även ett fasligt ringande på telefonen, och det ganska mycket. Ett samtal handlade om jag ville jobba imorgon (läs: idag). Visst, det gör jag gärna. Ett annat var en kompis som ringde och undrade om jag kunde hjälpa till och höra om plats på ett vandrarhem i Stockholm under helgen. Hon ska också till Melodifestivalen. Men det är en fördel att lämna rätt telefonnummer så man inte kommer till någon helt annan... Ett litet tips till dig bara, du som känner dig träffad. Jag vet att du läser... ;-)
Tillbringade resten av dagen med att göra lite nytta och försöka fixa lite till slutet av veckan. Dessutom blev det en titt på Melodifestivalen årgång 2000. Det årets så kallade pausnummer, som bestod av ett genialt medley som för övrigt försatte merparten av de tävlande låtarna nånstans långt bak i minnet, tror jag ingen komma kunna överglänsa på ett väldigt bra tag. Årets berättelse om Judys väg till framgång står sig slätt i jämförelse.
Nu är det natti, men utan nattmaror.